Vi startar en regering!
Det var en gång ett land där alla trodde att just de bodde i det allra bästa landet i världen. I det här landet gjordes de bästa bilarna, det bästa stålet och man hade det bästa samhällssystemet. Överallt dit människorna i det här landet åkte, där frågade de lokalbefolkningen på platsen om inte de tyckte att just dessa besökare var det allra bästa folket i världen. Lokalbefolkningen tyckte att det var lite pinsamt och sa att de naturligtvis tyckte att besökarna var de allra bästa besökare de någonsin haft. Stolta rapporterade besökarna hem att det de redan visste hade bekräftats. Man producerade en massa statistik som bevisade detta. När ett grannland fick fel på ett av sina kärnkraftverk, då sa man naturligtvis att... "det kan minsann aldrig hända i våra fina kärnkraftverk..." Invånarna var nöjda, eftersom de var bäst och att det inte kunde bli bättre...
Nu var inte alla i det där landet som var allra bäst i världen övertygade om att allting var så där bra som det kunde bli. Det gick nog att göra allting lite bättre. Bland annat tyckte de att invånarna hade slöat till i sin förträfflighet så att de blivit rent ut sagt lata. De behövde nog en knuff framåt, så att ingen annan kunde komma ifatt det här allra bästa landet.
På landets enda universitet, den heliga enfaldens universitet, hade ett gäng studenter samlats. De hade alla övertygelsen om att något måste göras. En av dem lyste helt plötsligt upp:
"- Jag vet vad vi gör!" skrek han upphetsat.
De andra såg frågande ut, men tänkte att så där gör han ju ofta när han druckit för mycket. Han som talat var vida känd för sin dåliga självkännedom och sitt dåliga ölsinne. Passande nog hette han Fridöl.
"- Jaha, vadå?" frågade en av de andra, liksom för att fylla det pinsamma tomrum som uppstått efter detta pompösa uttalande.
"- Vi startar en regering!" skrek Fridöl ännu mer upphetsad.
Nu ska vi fylla i med lite bakgrundsinformation. I det här landet tyckte man inte om självförhävelse. Var och en skulle veta sin plats och inte bli för ambitiös och bullrig. Samtidigt fanns det naturligtvis ett slags undertryckt naturkraft som ville ge utlopp för just detta. Det var så det kom sig att den mest inkompetente av alla studenterna fick denna idé.
Under kvällens lopp sjönk denna tankegång in och frampå småtimmarna hade den lilla studentgruppens tänkare, Jöns Introvert, kommit på att det här var nog en bra idé trots allt. När allt kom omkring så var de ju ett gäng helt talanglösa pratmakare, med dålig verklighetesförankring, som dessutom drack alldeles för mycket. Saken var nog att anledningen till att just de umgicks var att de festat bort alla sina karriärmöjligheter. De var tvugna att göra något...
Planer lades upp. Det första var att man nog lite försiktigt måste påpeka att allt i det lilla landet var nog inte så bra som alla trodde. Problemet med det var att det såg som om allt var ganska bra. Gruppens filosof Jöns tänkte till och kom upp med en idé:
"- Vi får köra med skrämseltaktik!" sa han triumferande. "Om man har mycket och allt går en väl i händer, då måste vi tala om att allt kan tas ifrån en imorgon."
"- Och hur ska det gå till?" frågade någon skeptiskt.
"- Enkelt, sa Jöns tänkaren, vi påstår helt enkelt att brottligheten ökat och att alla som inte pratar vårt språk och är som vi är farliga!"
"- Hur då?" frågade sig den skeptiske.
"- Jo vi såger helt enkelt att de är ett slags troll och sysslar med trolldom. Då blir alla rädda för dem och förstår att allt som går fel är just de här figurernas fel."
Pannor lades i djupa veck och allteftersom veckorna gick växte hugskotten till ett handlingsprogram. Problemet var att just ingen trodde på de här figurerna och deras propaganda. Men åren gick och tvedräktens gift spred sig. Samtidigt infiltrerade studentgruppen olika politiska organisationer och arbetade sig målmedvetet uppåt. På så sätt kan man säga att de faktiskt löst ett problem; den egna arbetslösheten. Men i det fördolda fanns planen som bara de kände till.
Fortsättning följer...
Nu var inte alla i det där landet som var allra bäst i världen övertygade om att allting var så där bra som det kunde bli. Det gick nog att göra allting lite bättre. Bland annat tyckte de att invånarna hade slöat till i sin förträfflighet så att de blivit rent ut sagt lata. De behövde nog en knuff framåt, så att ingen annan kunde komma ifatt det här allra bästa landet.
På landets enda universitet, den heliga enfaldens universitet, hade ett gäng studenter samlats. De hade alla övertygelsen om att något måste göras. En av dem lyste helt plötsligt upp:
"- Jag vet vad vi gör!" skrek han upphetsat.
De andra såg frågande ut, men tänkte att så där gör han ju ofta när han druckit för mycket. Han som talat var vida känd för sin dåliga självkännedom och sitt dåliga ölsinne. Passande nog hette han Fridöl.
"- Jaha, vadå?" frågade en av de andra, liksom för att fylla det pinsamma tomrum som uppstått efter detta pompösa uttalande.
"- Vi startar en regering!" skrek Fridöl ännu mer upphetsad.
Nu ska vi fylla i med lite bakgrundsinformation. I det här landet tyckte man inte om självförhävelse. Var och en skulle veta sin plats och inte bli för ambitiös och bullrig. Samtidigt fanns det naturligtvis ett slags undertryckt naturkraft som ville ge utlopp för just detta. Det var så det kom sig att den mest inkompetente av alla studenterna fick denna idé.
Under kvällens lopp sjönk denna tankegång in och frampå småtimmarna hade den lilla studentgruppens tänkare, Jöns Introvert, kommit på att det här var nog en bra idé trots allt. När allt kom omkring så var de ju ett gäng helt talanglösa pratmakare, med dålig verklighetesförankring, som dessutom drack alldeles för mycket. Saken var nog att anledningen till att just de umgicks var att de festat bort alla sina karriärmöjligheter. De var tvugna att göra något...
Planer lades upp. Det första var att man nog lite försiktigt måste påpeka att allt i det lilla landet var nog inte så bra som alla trodde. Problemet med det var att det såg som om allt var ganska bra. Gruppens filosof Jöns tänkte till och kom upp med en idé:
"- Vi får köra med skrämseltaktik!" sa han triumferande. "Om man har mycket och allt går en väl i händer, då måste vi tala om att allt kan tas ifrån en imorgon."
"- Och hur ska det gå till?" frågade någon skeptiskt.
"- Enkelt, sa Jöns tänkaren, vi påstår helt enkelt att brottligheten ökat och att alla som inte pratar vårt språk och är som vi är farliga!"
"- Hur då?" frågade sig den skeptiske.
"- Jo vi såger helt enkelt att de är ett slags troll och sysslar med trolldom. Då blir alla rädda för dem och förstår att allt som går fel är just de här figurernas fel."
Pannor lades i djupa veck och allteftersom veckorna gick växte hugskotten till ett handlingsprogram. Problemet var att just ingen trodde på de här figurerna och deras propaganda. Men åren gick och tvedräktens gift spred sig. Samtidigt infiltrerade studentgruppen olika politiska organisationer och arbetade sig målmedvetet uppåt. På så sätt kan man säga att de faktiskt löst ett problem; den egna arbetslösheten. Men i det fördolda fanns planen som bara de kände till.
Fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback