Trädgårdstomtens samhällspedagogiska upplysning 1

image46

Trädgårdstomten tänkte inleda sin serie med samhällspedagogisk upplysning med att presentera vår tids dinosaurie; den bensindrivna automobilen. På registreringsskylten till denna Chevrolet av 1939 års modell kan vi läsa ordet "Retired" och det är precis vad denna produkt borde ha varit sedan länge.


Varför är då trädgårdstomtarna så intresserade av 1939 års modell av Chevrolet? Orsakerna till det är två; dels är denna modell utrustad med Chevrolets berömda 6 cylinders motor för första gången. Mer om den senare. Bilen innehade emellertid ett svårslaget rekord; den gick över 160 000 mil utan större motorreparationer. Till saken hör att den här versionen av motorn saknade oljepump och smörjningen sköttes av en stänksmörjningsprincip, där vevaxelns rotation såg till att oljan spreds i motorn. Dels presenterades på denna modell de två sista avgörande tekniska nyinnovationerna på den bensindrivna bilen; motorn var en så kallad toppventilsmotor, till skillnad från den tidigare dominerande tekniska lösningen, sidventilaren och bilen var försedd med ett hydrauliskt bromssystem.


Sedan den dagen 1938, alldeles före Andra världskrigets utbrott, då Cheva 39:an presenterades har den bensindrivna bilen inte genomgått några genomgripande teknologiska förbättringar.


Stopp här nu! Tänk efter! Hur har resten av den teknologiska utvecklingen tett sig? Hur är det möjligt? Jämför en Ubåt eller ett flygplan från 1939 med ett modernt! Märker ni skillnaden? Här pågår något skumt! I den bensindrivna bilen har 1000-tals miljarder dollar investerats för produktutveckling plöjts ner och vad har man åstadkommit? Inte ett skit mer än kosmetisk förändring! Bilen ser annorlunda ut, men teknologiskt sett är en 2007 bensindriven bil av vilket märke det än må vara inte mer utvecklad än vad en Cheva 39:a var. På 68 år har alltså inget av vikt inträffat. Jämför hur en telefon såg ut 1939... och dess funktioner i dag...


Logiken i det hela är enkel att se. Någon har helt enkelt ett intresse av att vi använder explosionsmotorn och vem det är behöver vi ju inte fundera värst länge över; det finns bara en kandidat; oljeindustrin. Oljeindustrin och oljelobbyisterna i skön förbrödring... naturligtvis med god hjälp av bilindustrin...


Nu var ju bara en av trädgårdstomtarna övertygad om att det var så här, medan de andra två kom med ideliga invändningar mot sin trätobroders argument... men hur var det... ett namn kommer till mig... Lundin Oil... rysk pipeline... minnena är fragmentariska men rätt så klara... korruption... hmmm...


Men som alltid varje likhet i anletsdrag med nu levande personer är helt slumpmässig, ungefär som när man gräver i potatisåkern och får fram en rotknöl som påminner om någon man känner...


Trädgårdstomten simmar vidare

image45

Varför simmar trädgårdstomten? Jo, det beror på att han är frustrerad. Han trodde att då klimatrapporterna visade att det står illa till med vår globala miljö, så skulle människorna ta sitt förnuft till fånga och avliva den horribla skapelse som den bensin- och dieseldrivna bilen är...


Sedan fick han se Carl Cederskölds utredning om framtiden för trafiken i Stockholmsregionen. Han förutspår en fantastisk utveckling för biltrafiken och föreslår att vägnätet ska utvecklas och tillföras 55 miljarder. Den här mannen har tydligen gått in i ett slags mental dvala. Trädgårdstomten blev i alla fall så upprörd att han fortfarande simmar runt i vattendraget, i ren protest... Till skillnad från Cedersköld har nämligen tomten civilkurage...


Hur hänger det här ihop då? Finns det verkligen inga alternativ till den bensindrivna bilen? Jo, det gör det... och alternativet heter och har alltid hetat el-bil. Den har funnits länge och anledningen till att vi inte har elbilar är att någon har bestämt att vi inte ska ha det. Vilka som bestämt det är väldigt enkelt att förstå. Det finns fyra argument som oljeindustrins lobbyister använder mot elbilen; 1) batteriproblemet; 2) räckviddsproblemet; 3) prestandaproblemet; 4) marknadsargumentet, eller att de tre tidigare gör att vanligt folk inte vill ha en elbil...


Alla de här argumenten hänger samman och kan länkas tillbaka till batteriproblemet. Finns det ett sådant problem? I en vanlig bil sitter ett slags batteriernas dinosaurie, blybatteriet... det är enkelt att konstatera att en elbil inte fungerar särskilt bra med ett sådant.


Nu är det så att den amerikanska marinen i början på 1970-talet gjorde en bedrift: man körde en ubåt på bara batteridrift under hela Arktis' iskalott. Så den teknologin fanns tydligen redan på 1970-talet. Nej batteriproblemet finns egentligen inte, eftersom det bara är att utveckla ett som är mer effektivt än blybatteriet. En teknologi som för övrigt redan finns i våra mobiltelefoner. Därmed faller också de övriga argumenten. Räckviddsproblemet löses med effektivare batterier. Prestandaproblemet är också avhängigt batteriproblematiken. Och alla de tre övrigas lösning skulle naturligtvis ändra konsumenternas syn på det hela. Det finns nämligen inga tekniska argument för att man skulle producera en bensinbil istället för en elbil, om inte... verkningsgraden är högre hos en elbil, enklare och billigare produktion, billigare drift och redan utbyggt distributionsnät för energitillförsel; elnätet...


Om inte det är så att det under mark- och havsytan finns olja för över 1000 miljarder USA-dollar. Oljeindustrin har helt enkelt bestämt sig för att den oljan ska upp och säljas till högsta möjliga pris. För att åstadkomma detta arbetar oljelobbyn och den har fått posten som både president och vicepresident i USA.


Se det hela klart: Vem motsätter sig Kyoto-protokollet? Vem påstår att framtiden tillhör den väte-drivna bilen? Som är mer oekonomisk än den existerande bensindrivna bilen och dessutom miljömässigt diskutabel. Vem hittar på att vi ska köra våra bilar på biobränsle? Själva biobränslets produktion är diskutabelt ur ett globalt rättviseperspektiv och ur miljösynpunkt. Rättviseproblematiken hänger ihop med vad vi ska producera på värdefull jordbruksmark; bilbränsle eller föda till jordens invånare? Allt är politiska initiativ för att vi inte ska kunna bryta vårt oljeberoende.


Den vanliga lilla människan frågar sig då varför vi ändå inte har elbilar och alternativ teknologi i övriga klimatförsämrande teknologiska system? Svaret är att vi har byggt fast oss i ett teknologiskt system där vi likt en heroinist klamrar oss fast i det beroendet. Ett svar är att det lång tid att förändra ett helt teknologiskt system och att det är smärtsamt: Men vad är alternativet?


Det fanns ett batteri för drivning av elbilen EV-1 (Electronic Vehicle 1, utvecklad av GM 1996-2003), men patentet till det batteriet köptes upp av ... ja gissa vilka? Shell... Är det någon som tror att den uppfinningen finns tillgänglig? Risken är att om någon ger sig till att utveckla ett liknande batteri så kommer vederbörande att hamna i en rättegång där patenträttigheterna kommer att bestridas...


Så vad kan man göra? Vänta tills antingen oljemarknaden eller klimatet kollapsar? Man kan också göra som trädgårdstomten; ... desperat simma runt i vattendraget, i ren protest och kräva tillbaka vår sargade miljö från oljeindustrins pågående övergrepp...


Trädgårdstomten kollar in skattebrott

image44

Dagens bild föreställer trädgårdstomten begrundande en känd skattebrottslings öde...


Trädgårdstomten funderade en stund, sedan frågade han Lagge Rättrådig:

- En sådan här konsekvensutilitarist, hur fungerar en sådan?

- Jag ska ge dig ett exempel, svarade Lagge. Grundprincipen är att största möjliga lycka åt så många som möjligt, så får vi ett bra samhälle. Vi kan alltså addera våra olika grader av lycka och få fram en aggregerad lycka för hela samhället. Om denna är så hög som möjligt har vi maximerat lyckonivån i samhället. Antag nu att i en isolerad by har vi ett samhälleligt problem: tvål är en bristvara och den finns alltid i otillräcklig mängd. Följaktligen går invånarna omkring skitigare än de skulle vilja vara. I denna by bor personen X. Ingen i byn tycker om X. Byborna sluter sig samman och slår ihjäl X och gör tvål av honom/henne. Alla i byn är nu mycket lyckligare än de var förut. Enligt ett konsekvensutilitaristiskt resonemang var mordet på X en riktig och korrekt handling.

- Ja, fast X blev väl inte direkt glad...

- Nej, exakt... om vi antar att alla i byn har vissa rättigheter; som att inte bli utsatta för godtyckligt övervåld och rätten att behålla livhanken, då kan ju inte de övriga bybornas handling försvaras. Det kallas för rättighetsutilitarism. Man måste då ta hänsyn till att alla individer har rättigheter som inte får åsidosättas. Det innebär att handlingar ska bedömas kvalitativt, det vill säga om det är rätt att göra dem eller inte. Antingen är något lagligt eller annars är det inte lagligt, något mellanting gives inte.

- Så det är inget försvar att man bryter mot lagen för att andra gör det?

- Nej, lagen bygger på att de allra flesta lyder den utan att bestraffas. Det är bara en liten procent som bryter mot den och bestraffas.

- Men om man bryter mot lagen och säger att man gör civilt motstånd? Lite som vi gör i vår "Reclaim the Garden" kampanj?

- Nej en sådan handling kan vara moraliskt riktig, men laglig blir den aldrig.

- Så att strunta i att betala skatt för att man tycker det är fel att betala skatt är inte rätt och riktigt?

- Nej aldrig! Då man är en del av ett demokratiskt samhälle har man i princip sagt ja till ett samhällskontrakt och tycker man att något är fel så får man försöka få den lagstiftande församlingen att ändra på lagen.

- Hur blir det då om de som lagstiftar inte lyder sina egna lagar?

- Då har man problem och styret kan betecknas som korrupt.

- Så vi har en korrumperad regering?

- Det verkar så, ja...

- På vilket sätt då?

- Jo, de frångår den mycket viktiga principen om likhet inför lagen.

- Vad innebär den då?

- Att alla ska behandlas lika inför lagen. Ingen ska ha några privilegier som undantar dem från skyldighet att följa lagen.

- Då har vi ju förståss kungen...

- Ja, man skulle kunna tro att det beror på att det är därför att det är en föråldrad institution där man utser ett ämbete genom avel, men så är det inte. Statschefen är nämligen i någon mening staten och staten kan inte döma sig själv. Har man en president så måste denne i allmänhet avsättas innan han eller hon kan åtalas... men i övrigt ska ingen undantas från den principen.

- Jaha... då tror jag att jag förstår... men vad har detta för betydelse för oss i trädgården?

- Ja exempelvis så kan man inte gå in och riva trädgården och bygga ett köpcenter hur som helst. Man måste gå igenom en procedur där de som har invändningar mot planerna kan protestera och hävda sin rätt.

- Men då måste man vara medborgare och det är ju inte vi...

- Så vi kan aldrig lagligen äga de trädgårdar som vi lever i?

- Nej, då måste vi först bli medborgare och få del av de medborgerliga rättigheterna...

Trädgårdstomten tystnade och han funderade... det var mycket att smälta på en gång... och tankfull lämnade han Lagge Rättrådig åt dennes egna funderingar...


Där trädgårdstomten vandrade bort tänkte han på Al Capone (1899-1947) som det amerikanska åklagarämbetet aldrig lyckades få dit för någonting, utom skattebrott. Capone fick 11 års fängelse. Trädgårdstomten tyckte det var konstigt att någon fick 11 års fängelse, medan andra begår samma brott men inte ens åtalas... Det hade aldrig hänt om Stortomten fortfarande funnits. Han tålde inga skumraskaffärer.


Trädgårdstomtebryderier

image43

Trädgårdstomten var upphetsad då han dök in genom dörren hemma hos Lagge, där redan Vrång råkade befinna sig på besök. Trädgårdstomten blev ännu mer exalterad då han insåg att publiken nu hade fördubblats. Han satte sig ner och tittade på de förvånade vännerna.

- Nu är det en massa som jag inte förstår, sa han och såg lite vilsen ut...

Lagge suckade djupt och fick en menande blick av den mer svårirriterade Vrång.

- Nu hörde jag nyss på radioapparaten att svenskarna tycker att det är mer okej att fuska med skatten och betala svart än att fuska med socialförsäkringarna...

- Ja så skulle jag nog akta mig för att säga, sa Lagge.

- Varför då?

- Jo det är extremt svårt att gradera sådana fenomen mot varandra...

- Å sedan sa de att fusket var tio gånger större än vad man trott och sedan sa någon från regeringen att man skulle ta i med hårdhandskarna här... mycket pengar var det som kunde användas till annat...

- Jaha, sa Vrång, det här är intressant. Man begår ett brott och sedan tar man till en retorisk fint och drar fram ett större brott som kostar samhället mer pengar och skyler på så sätt över det tidigare brottet.

- Så det är inte okej?

- Nej det skulle ju vara samma sak som att säga att bara för att det begås mord i det här landet så skulle det vara fritt fram att stjäla bilar eller gå in i trädgårdar och kidnappa oskyldiga och rättslösa trädgårdstomtar...

- Nej det går ju inte, sa trädgårdstomten eftertänksamt.

- Det är dessutom en användning av en filosofisk ståndpunkt som brukar kallas konsekvens utilitarism. Det innebär att en handling rättfärdigas av sina konsekvenser. Här betyder det att eftersom den ena handlingen leder till större kostnader, vilket är diskutabelt, så är den andra till synes mindre kostsamma mer att föredra.

- Och så är det inte?

- Nej, naturligtvis inte. Om någon "lurar" till sig pengar från ett trygghetssystem så finns det en massa olika anledningar till det, alltifrån rent bedrägeri till att man använder fel trygghetssystem. Det innebär således att om kostnaden återtas, så kan den istället belasta ett annat system, vilket gör dessa fantastiska summor som man bollar med rent fiktiva. I verkligheten blir den summa pengar samhället återfår på ett sådant sätt så liten att den är försumbar. Dessutom har de här människorna inga pengar att betala tillbaka med, så det enda man skapar är enorma personliga skulder och gör deras samhälleliga deltagande ännu mer osannolikt...

- Ja då låter det ju annorlunda...

- Sedan har vi det här med svartjobbet; att det skulle vara mer okej. I själva verket är verkningarna av det värre, eftersom pengar undandras från beskattning och gör att det stannar hos den skattskyldige som en ren stöld ungefär. Sedan blir den svartjobbande egentligen lurad på en massa pengar som denne egentligen har rätt till...

- Men då blir det ju mycket dyrare...

- De här människorna tjänar ju miljoner, nej det är frågan om ren girighet...

- En del säger att det är en form av civil olydnad...

- Det må så vara, men egentligen är motivet bakom en sådan handling ointressant, vad som däremot är intressant är att personer i lagstiftande position själva bryter mot lagen som de själva varit med att skapa... det rätta namnet på det är korruption...

- Ungefär som om Stortomten skulle ha brutit mot Tomtestadgan?

- Precis! Och hur tror du att det skulle ha sett ut i landets trädgårdar med en korrupt Stortomte? Total anarki!

- Anarki? Vad är det?

- Oreda eller kaos...

- Också i Reinfeldts trädgård?

- Så även i Reinfeldts trädgård!

- Också i Maud Olofssons badtunna?

- Så även i Maud Olofssons badtunna!


Alla tomtar är lika inför den stora tomtestadgan

image42

Trädgårdstomten var förbryllad. Han hade hört en mängd nya ord de senaste dagarna, sådana ord som rättvisa, lag och ordning, etik, moral och civil olydnad. Han beslöt sig att söka upp sin gode vän den allvetande tomtejuristen och fritidspolitikern Lagvid Rättrådig. Då han trädde in i Lagvids trånga boning, tittade denne misslynt på honom. Lagvid tyckte inte om att bli störd av en massa tråkmånsar som ställde dumma frågor om rena självklarheter. Men nu var det ju en gång så att den mest vidsynte och beläste i grannskapet var Lagvid Rättrådig och alla kom och frågade honom till råds. Det är möjligt att misslyntheten bara var en fasad och att Lagvid, eller Lagge som han kallades allmänt bland tomtarna, i själva verket gillade sin roll som allvetande guru.


Trädgårdstomten satte sig vid det lilla bordet och väntade på att också Lagge skulle sätta sig. Han tog då till orda:

- Vad betyder egentligen rättvisa? frågade han.

- Hmmm, svarade Lagge och kliade sig i skägget, det är en knivig fråga. Rättvisa det handlar egentligen om att bli väl behandlad enligt ett förutbestämt system, som man kommit överens om. Man skulle kunna säga att om du och jag bestämmer oss för att behandla varandra på ett likartat sätt, så kommer vi att behandla varandra rättvist om vi håller vår egen del av överenskommelsen.

- Aha, sa trädgårdstomten, som om jag saknar något och du ger mig det och då du saknar något så ger jag dig det; då handlar det om att jag behandlar dig rättvist?

- Det skulle man kunna säga, sa Lagge och kliade sig i skägget, men det är mer komplicerat än så. Antag att vi är tusen tomtar som väljer att bilda ett samhälle. Vi bestämmer oss för vissa normer som vi tycker är riktiga.

- Vad är en norm? frågade trädgårdstomten.

- En norm är något som är så självklart att det inte behöver skrivas ut, alla vet vad som gäller ändå.

- Som när man känner på sig att man gjort något fel?

- Just så...

- Vad är då lagen?

- Det är när en massa regler satts ihop till ett system och alla kommit överens om att man ska hålla sig till det. Ungefär som när Storträdgårdstomten bestämde vad som ska gälla i alla trädgårdar.

- Den stora tomtestadgan?

- Just den!

- Om vi nu antar att jag ljuger och fuskar och säger att jag är sjuk och låter de andra tomtarna försörja mig under en tid...

- Då får du böta eller blir trädgårdslös...


- Nu lyssnade jag på en debatt häromdagen mellan en sådan där batongliberal och någon från fackförbundsperson. Fackombudet ställde på batongliberalen och sa att de bedömde fusk med försäkringskassa och a-kassa efter en hårdare mall, medan sådana som fuskar med sin skatt fick en förlåtande behandling. Batongliberalen klarade då inte ens av att argumentera på ett sätt så att det lät som om han var för likhet inför lagen. Han sa rakt ut att nu ska vi inte låta det hela gå till överdrift. Vilket ju innebär att inget ska göras åt fuskande batongliberaler, utan bara åt den underklass som nyttjar socialförsäkringarna (vilket man för övrigt fortfarande kallar bidrag; en diskursiv finess för implicit skuldbeläggning). Vad ska man kalla sådant? avslutade trädgårdstomten triumferande.


Lagge såg plågad ut. Ännu en Messerschmitt! En sådan där som börjar oskyldigt och sedan drar igång med värsta retoriken. Han suckade djupt.

- Ja, det låter ju inte bra. Man kan ju säga att om de som bestämmer jagar sådana som bryter mot lagen och själva inte blir bestraffade då de bryter mot lagen, har skaffat sig privilegier.

- Privilegier? Hur då? frågade trädgårdstomten förundrat.

- Jo det betyder att en viss sorts person inte bedöms likadant som alla andra eftersom han skiljer sig på något sätt från de andra.

- Som att vara batongliberal?

- Just så!

- Jag har hört att om något sådant hände det inom polismakten, då är det uppenbart att det handlar om korruption... Vad skiljer det här från korruption? Den är ju inte ens dold längre...

- Det handlar avgjort om korruption om man ser det så!

- Samhället har alltså blivit korrumperat?

- Så är det!

- Jaha, hur hänger då det här ihop med etik och moral?

- Ja det är mycket enkelt; det brukar kallas för dubbelmoral!

- Dubbelmoral?

- Ja man har olika normsystem för olika grupper i samhället eller som grisarna i George Orwells Animal Farm som var mer jämlika än alla andra.

- Går det åt skogen med människornas samhälle nu?

- Troligen, svarade Lagge, det är oerhört svårt att komma till rätta med korruption. Den äter upp samhället inifrån. Människorna slutar att lita på varandra och alla försöker lura varandra. Alla vet att det inte finns någon rättvisa och att de största skurkarna alltid klarar sig...

- Åh, sa trädgårdstomten förvånat, är det så allvarligt?

- Allvarligt är det, sa Lagge och suckade uppgivet. I slutänden drabbar det ju oss här i trädgården...