Trädgårdstomtarnas lustrum

Även trädgårdstomtar behöver rekreation och avkoppling från en alltmer påträngande verklighet, även om inte alla får sig en dusch av en mikrofonattrapp. Dagens bild föreställer en utsökt lustrumsmiljö där trädgårdstomten, en av hans serverande medtomtar och en trädgårdstomta av det mer vågade slaget har samlats.image34
De verkar vänta på att bli serverade och det visar sig mycket riktigt att tomten med ryggen åt vår kamera just meddelar att lagret av Dom Perignon tyvärr har tagit slut. Därav trädgårdstomtens lätt frustrerade blick. Trädgårdstomtan verkar dock inte alltför nedslagen...

Annat är det ju med vår tids politiska favoriter, dvs de som den nuvarande regeringen ömmar och ordnar för. Nygirigheten slår nya rekord och man har frammanat en vision där det är skönt och vackert att vara rik, alltså rik på monetära och finansiella värden naturligtvis inte på sådant som kulturell förfining och ett rikt inre liv. Nej sådant är ute sedan länge, eller som en politiker i Reagans administration uttryckte det då en nicaraguansk biskop frågade om det var rätt att USA-finansierade gangsters gick över gränsen från Honduras och sköt ner nicaraguanska bönder där de jobbade på fälten: "- Nu ska vi inte bli filosofiska!" Vår tids Imperium tycker nämligen inte om filosofi, eftersom den framhäver den amerikanska drömmen i all sin nakna dekadans. Kejsaren har inga kläder och det är mycket länge sedan han hade några... han har bara inte upptäkt det än...

Naturligtvis har inte trädgårdstomtarna fallit för en så billig och tom filosofi. Nej, de lever ungefär som de alltid gjort. I sin egen takt och utan att alltför entusiastiskt arbeta på den stundande gemensamma undergången. För varför ska man bidra till den???

Trädgårds tomten filosoferar vidare

image33
Trädgårdstomtens små filosofiska tankegångar fick ju oväntat mothugg och Tingsrättens dom mot de här männen fick honom verkligen att fundera. Uppenbarligen är ingen ibland Tingsrättens domare eller nämndemän bevandrade i vare sig djurrätt, buddhistisk eller jainistisk filosofi. Vad kan då ligga bakom deras resonemang? Vilken typ av rättstänkande lutar de sig emot här? Trädgårdstomten lade sin panna i djupare veck än vanligt och funderade. Männen hade enligt Tingsrätten alltså inte förstått att det som de gjorde mot den 19-åriga kvinnan var att rubricera som våldtäkt. Därför kunde inte inse vidden eller konsekvenserna av sina handlingar och därmed var de att betrakta som oskyldiga. Tankegången är onekligen intressant. Nu är ju trädgårdstomten inte någon juridisk expert, men tänkte att han väl kunde försöka reda ut begreppen lite grann.  Trädgårdstomten trodde att det juridiska tänkande gällde fortfarande att man är skyldig att hålla sig underrättad om vad lagen säger och handla i enlighet med den. Man kan alltså inte komma och säga att då man åtalats för rattfylleri att man inte visste att man inte fick dricka sprit och köra bil. Det är man skyldig att underrätta sig om. Men här tänkte Tingsrätten uppenbarligen annorlunda. Vad kan ett sådant paradigmskifte i rättstänkandet få för intressanta konsekvenser? Anta att vi ser en person som håller på att ta ut pengar från en bankomat. Personen tar ut pengarna och får samtidigt en uppgift om hur mycket det finns kvar på kontot. En annan person som ser det hela, antar att den förste ska slänga pengarna eftersom han för pengar (med uttagsuppgiften) mot papperskorgen. Person två antar då att person ett är galen, tar ett steg framåt och tar ifrån honom pengarna. Enligt traditionellt rättstänkande har nu person två begått ett rån, men enligt det nya har han/hon bara tagit hand om sopor. Vilket möjligen Avfallsverket kan ha åsikter om. Det finns andra exempel; någon lämnar en bil på en parkering. En annan person tar bilen i tron att den är övergiven. Den springande punkten här tycks vara att det i princip är omöjligt att gå in i en annan människas huvud och se vad den människan tänkte i ett givet ögonblick. Nu brukar ju inte sådana här egendomstvister leda till så bizarra Tingsrättsdomar, så varför blir det så här då två män förgriper sig på en kvinna? Är en kvinna ett lägre stående rättssubjekt? Gäller inte likhet inför lagen för kvinnor? Det här rättstänkandet måste komma ur en annan rättstradition än den romerska som utgör grundval för det västerländska rättstänkandet. Var hittar vi då en så bizarr rättstradition? Svaret är enkelt; det kommer ur Bibeln, ett slags urkund som skapades av ett slags förvirrad religiös sekt under det första århundradet av vår tideräkning. Vad säger då denna urkund i rättsliga frågor? Kan den vara något att bygga ett modernt samhälles rättstänkande på? I den Andra Mosebokens 21 kapitel 7 versen kan vi läsa: ?Om någon säljer sin dotter som slav, så ska hon inte ges fri som slavar ges fria.? Här har vi en tydlig indikation på att kvinnan inte är ett likställt rättssubjekt med mannen, utan mer är att se som ett slags vara. Innan hon såldes som slav ägdes hon uppenbarligen av en man, sin far. Vad händer då om man brukar våld mot den som man har som sin slav? I samma kapitels 21 vers får vi veta följande: ?? om den slagne lever en eller två dagar, då ska han (förövaren) inte straffas, eftersom det var hans egendom.? Vi inser därmed att våldet inte är straffbart eftersom den som utfört det redan straffats genom att hans egendom minskat i värde (i och med att slaven i fråga dog). Nu förstår vi Tingsrätten mycket bättre; den dömer inte enligt Sveriges Rikes Lag, utan efter Bibeln. Vi håller alltså på att få en motsvarighet i vårt samhälle till den muslimska Sharía-rätten. Är det så vi ska förstå Tingsrättens dom?

Trädgårdstomten filosoferar

image32   Trädgårdstomten har börjat att fundera över olika existentiella frågor. Sedan han blev medveten om att det finns folk som har sex med till exempel träd så har han funderat över om man som individ har rätt att förgripa sig mot olika existensformer i ens omgivning eller inte. Vi kan ju direkt utesluta alla former av övergrepp mott andra människor, dvärgar och tomtar. Men hur är det med andra livsformer? Då tänker vi på sådana som inte kan försvara sig med egna verbala eller teckenmässiga uttalanden. Efter mycket funderande kom trädgårdstomten på att det finns många olika filosofiska positioner som man kan anta här.

 Ja vad säger egentligen djurrättsaktivisterna i denna fråga? Trädgårdstomten tänkte sig här sex med fluga. I princip kan man säga att om flugan är medveten om att den hotar att skadas av t.ex. sperma eftersom denna är kletigare än vatten, som vi ju redan vet är rent livsfarligt för en levnadsglad fluga. Dessutom är ju ett sådant handlande etisk och moraliskt oförsvarbart. Enligt djurrättsfilosofen Tom Regan skulle man kunna resonera så här: Normalt kan vi varken säga eller tänka att en fluga hänger fast i taket för att den "vill" vara där. Inte heller kan vi säga att flugan blir "arg" om man motar bort den eller att den är "ondskefull" eftersom den inte vill lämna oss ifred. Inte heller kan vi anta att den skulle kunna känna smärta om vi resolut mosar den mot väggen eller dränker den i någon kletig vätska, om vi finner den metoden mer estetiskt tilltalande." Kort sagt vad vet vi om flugan och dess mentala processer? För djurrättsaktivisten är frågan om flugan är medveten eller inte central.

Vi får ta den buddhistiska förståelsen av saken till hjälp istället. Buddhisterna anser att det leder till dålig kharma om vi dödar andra "kännande" varelser. Handlingen är alltså att se som direkt dålig eftersom den resulterar omedelbart i dålig kharma i och med att flugan antingen dör eller berörs illa av den. Man kan rent handlingsmässigt se aktionen som ett impulsgenombrott, som ju tyder på bristande empati. Detta kunde i sin tur vara ett tecken på en psykopatisk personlighet; dvs en brist i att kunna sätta sig in i flugans situation och hur den känner. En fråga som uppstår är då; Är flugan att beteckna som en kännande varelse? Enligt buddhisterna är den det. Således är det lika fel att mosa den mot väggen på grund av man är irriterad på den, som att dränka den i olika vätskor för sitt personliga eller sexuella nöjes skull.

Men det finns filosofiska och religiösa riktningar som är ännu mer restriktiva än vad buddhisterna är. Enligt den extremt lilla indiska sekten jainister, så är även en hel del växter för högtstående och för kännande för att berövas sin existens eller att användas för någons sexuella böjelsers skull. Man måste således respektera högre växter och svampars integritet.

Vad lär vi oss då av allt detta? Jo, en vanlig Svenson, det vill säga en mansperson utan alltför många etiska och moraliska hook-ups och en hyfsat sekulariserad syn på tillvaron, har möjlighet till ett otroligt rikt sexliv som i stort sett saknar reella begränsningar. Man kan här tänka sig olika former av sex med däggdjur, fåglar, fiskar, insekter, träd och meloner.

En djurrättsaktivist däremot är mer begränsad och kan bara förgripa sig på sådant som inte är medvetet, även om filosofin här medger ganska vida tolkningsramar; sex med fiskar, mollusker som bläckfisk och träd är fullt möjligt.

Ännu mer begränsad är en rättrogen buddhist som får nöja sig med att förgripa sig på svampar och växter.

Jainisten kan möjligen kan tänka sig att besudla sådana saker som salt, vete och ättikssprit.

Så trädgårdstomtens råd är att man bör skaffa sig en filosofi som är anpassad efter ens behov av njutningar och förströelse. Fast visst låter det trist att vara jainist...