Dorian Grays porträtt?

Dorian Grays porträtt?

De belästa bland er kanske minns Oscar Wildes novell om Dorian Gray? Där denne förblev oförändrad medan hans portätt åldrades. Trädgårdstomten tycks begrunda över att här fungerar det inte så. Verklighetens päron börjar sakta men säkert på att ruttna, medan dess avbildning fortfarande ser fräsch ut. Vilket ju är helt normalt och enligt de naturlagar vi känner till, även om vissa frukter i våra affärer inte verkar fungera enligt de principerna längre. Men det är nog något genetiskt eller marknadsekonomiskt.

Fast riktigt säkra kan vi ju inte vara. Trädgårdstomtar kan ju vara luriga. Kanske är det så att trädgårdstomten ger fingret åt en statsminister som säger att han skiter i miljön. Den kan andra oroa sig för! Men hade någon väntat sig något annat av en ansamling med oljebaroner och avgiftsskolkare? Trädgårdstomten är en övertygad väktare av miljön, vare sig det är fråga om den i en trädgård eller den luft vi andas... Fast trädgårdstomten har ju en fördel framför oss. Trädgårdstomtar och tomtor är ju mycket tåligare än vad vi är och lär ju finnas kvar här långt efter att vi försvunnit från jordens yta.

Sådana frågor kan vi ju begrunda och dessutom fundera över att en del säger sig stå för vissa värderingar och sedan torgför åsikter och förslag som står i uppenbar motsättning till samma värderingar. Det finns ju onekligen något intressant i att ett parti som kallar sig liberalt och säger sig hylla liberala värden, men bedriver en argumentation som påminner vissa auktoritära partibildningar i sydligare delar av vår kontinent. Man kan ju dessutom undra om de någonsin hört uttrycket: "Man ska inte kasta sten då  man sitter i ett glashus!"


Nej, päronen lär nog ruttna i fortsättningen också...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback