Att verka i det tysta
På dagens bild har trädgårdstomten tröttnat på sin handlingsförlamde vän i bakgrunden. Han vill ha lite action och inte bara sitta still och vegetera. Som ni kanske ser är trädgårdstomten i bakgrunden en av alla dessa tomtar som gillar att ta ett utseende efter en kändis och sedan också härma kändisens beteende. Jag måste där framföra min tveklösa beundran för hur väl detta har lyckats i detta fall. Annars minns vi ju alltför väl Bush-look-alike-tomten som tyvärr visade alldeles för mycket intelligens och självständigt tänkande, eller Lars Leijonborg-look-alike-tomten som inte förstod det gamla talesättet med att "man ska inte kasta sten i glashus". Vid närmare eftertanke tror jag förresten att den senare nog var rätt lyckad.
För hur kan en politker få för sig att det är bäst att inte synas? Man kan ju förstå att Laila Freivalds inte ville synas då mediadrevet i tsunami-häxjakten gick. Men hur är det då någon inte har något mediadrev efter sig och ändå väljer att dölja sig likt en modern Garbo bakom en osynlighetens slöja?
I kinesisk mytologi är det här inget ovanligt. Man tar som utgångspunkt de tre ursprungliga och visa kejsarna och hur de styrde det gamla Kina för mer än 3000 år sedan. Man gav den här förklaringen:
"Den vise mannen anländer utan att gå, ser utan att titta, gör ingenting och ändå uppnår han allt."
Busenkelt! Så det är så han gör, vår statsminister! De gamla daoistiska filosoferna förde resonemanget vidare och framlade en programförklaring för kinesiska kejsare av Zhou-dynastin:
"Den styr bäst, som styr minst."
Det finns emellertid ett allvarligt problem med det här handlingsprogrammet: I det gamla Kina gick allt sin gilla gång i en ganska maklig takt, medan dagens samhälle roterar med en väldig fart... Alltså; ett korrekt handlingsprogram applicerat under fel tidsepok!
Hur går det då månntro? Trädgårdstomten lade sin panna i djupa veck efter att han så beslutsamt slagit till den hårda bollen...
Kommentarer
Trackback